million pieces
och tillsist jag är ledsen, riktigt jävla ledsen över att ha förlorat de två personer som stått mig närmast i över två års tid. För ni skrev det själva, det är ingen idé längre. Och ni har rätt, vad finns kvar?
(Och jag vet att det är dumt/dåligt/omoget av mig att skriva ut det här, men nu kanske ni för första gången kan ta er en tankeställare kring hur det har känts/känns för mig)
om man vill att det finns kvar finns det det..
men du har aldrig tid? vi skulle va idag ist tältar du med dom?
töntigt det där lät..
jag kommer älska dig och aldrig glömma dig hur mycket du än glömmer oss.
lycka till med skolan <3
Sv: ja jag skulle vart med er idag, men efter de smsen jag fick igår så har jag faktiskt ingen lust med det, då är jag hellre med vänner som faktiskt uppskattar en för den man är... Och jag älskar er med och jag kommer inte glömma er för ni är fortfarande mina vänner även fast vi inte alls står varandra lika nära längre
vi uppskattar dig. men du har förändrats. alla gör väl det
vi vet hur det kännts för dig men om du verkligen hade mått dåligt över att vi inte är vänner längre så skulle du ha försökt. jag försökte igår
Sv: jag vet inte om jag kallar dina sms ett försök, men visst om du vill att det är på det sättet jag ska försöka så
nej kanske inte. men vart ska man börja när du aldrig verka ha tid med occ eller vill?
du vill ju inte ens försöka och hur ska vi hinna fixa tillbaka allt när du flyttar?
sv: jag orkar faktiskt inte försöka längre, jag försökte i början men ni ville inte. Då tröttnar man. Varför ska jag gå runt och anpassa mig efter er när ni sa så många gånger att ni inte kunde? För det är just det som är felet, för er handlar det om de få gångerna ni har frågat mig och jag inte har kunnat, Men ni kan inte se att jag faktiskt HAR frågat er. Vilket är väldigt synd för om ni hade insett det hade det kanske gått att lösa från början. Jag vet att jag inte har gjort allt rätt och att jag har förändrats men ni kanske behöver inse att ni har gjort detsamma!
du har förändrats inte vi. vi är dommsamma.
man tröttnar inte på sina bästa vänner bara för dom inte kan.
sv: jag tröttnade på att fråga när ni ändå aldrig kunde/ville det betyder inte att jag tröttnade på er. Och ja, jag har förändrats och jag själv mår bra av den förändringen jag har gjort, jag är tryggare i mig själv än vad jag någonsin varit förut. Om ni inte kan ta att det är så, so fine, då är det upp till er.
så du mår bättre utan oss?
SV: Har jag skrivit att jag mår bättre utan er? jag skrev att jag har mår bra av att jag har förändrats. Det är inte pga att jag inte är med er längre som jag har förändrats om ni trodde det!
